Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
affärsverksamhet, som uppbar samhället, innebar den ock en kraftig
borgen för dettas fortsatta lyckliga utveckling.
Under sådana förhållanden behöfde inga år gå för att
bringa Göteborg och dess nye domprost i inre förbindelse
med hvarandra. Bådas skaplynne var därtill allt för
enahanda. De förstodo hvarandra från början; banden dem
emellan bundos därför snabbt och fast. W. kände sig djupt
anslagen af sin nya verkningskrets, och det tillmötesgående,
han rönte, berörde honom varmt, om han än snart fick
erfara, att de religiösa partiförhållanden, som därstädes rådde,
af honom kräfde, såsom han själf yttrade, »både orubblighet
och tålamod».
Till de förut för honom vanliga pastorala göromålen,
här mycket förökade, kommo nya af uteslutande administrativ
natur. Blott till och med 1861 fungerade han dock såsom
kontraktsprost i domprosteriets södra kontrakt; därpå
af-sade han sig det bestyret. Men i sin egenskap af domprost
var han v. ordförande i stiftstyrelsen; och då under
biskopens frånvaro, särskildt vid riksdagarna,
konsistoriegöro-målen främst måste hvila på hans axlar, kände han denna
del af sin verksamhet såsom en dryg ökning af arbetsbördan.
Den anda, som besjälade stiftets prästerskap i gemen,
var honom häller icke sympatisk. Flertalet af detta
prästerskap nämnde sig väl med hans gamle lärofaders, Henrik
Schartaus, namn; men W. som själf i sin ungdom ju
tillhört dennes lärjungakrets, kunde aldrig i dem igenkänna
sagde sin lärare och förmådde lika litet tillvinna sig något
erkännande af desse hans yngre lärjungar. Mellan W:s och
deras andliga läggning rådde för stor skillnad. De kräfde
att en »rätt lärare», borde från predikstolen uppläsa sitt i
vederbörliga öfver- och underafdelningar strängt
systematiserade föredrag, hvilket gemenligen med en förvånande
ensidighet rörde sig kring vår tredje trosartikel; W. talade
fritt, talade ur hjärtat, framhållande i olika belysningar hela
vår trosbekännelse i alla dess tre artiklar och lät sig icke
ens af den fromme och vördnadsvärde biskopen, d:r G. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
