Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dom öfver död man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frö till det goda, som sedan grott, mognat eller skall mogna
till välsignelse för samhället. Många vänner och forna fiender
skola äfven här med rörelse erfara den gamle ädle
religionslärarens bortgång.»
»Vi tillhöra icke samma läger som W., vi ha bekämpat
och skola bekämpa mycket både i sak och sätt af W:s
uppfattning af vissa delar af religion o. s. v. — men vi
böja med vördnad och kärlek hufvudet för den djupa
pliktkänsla, den uppoffrande och aldrig sinande människokärlek,
det moraliska mod, som vågade ett helt lifs oafbrutna kamp
för en öfvertygelse. Den gamle aposteln har nu fått gå
hem till den Herre han så länge och troget tjänat och i
hvars tjänst han, mänskligt att se, uträttat ett så stort och
värdefullt dagsverke; men frukterna af hans arbete har fosterlandet
redan skördat, och så länge ännu plikttrogenhet, hjältemod
och sann kristendom aktas i Norden, skall i palats och
hydda Per Wieselgrens minne lefva i välsignelse samt verka
stärkande och lifvande äfven på kommande släkten i
kampen för det goda.»
I Teologisk Tidskrift, utgifven af d. v. professorn i
Uppsala, numera biskopen, d:r Martin Johansson, förklarades
att icke blott de församlingar, som varit öfverlämnade i W:s
vård och hvilka han endels rent af omgestaltat, hade att för
mycket tacka »den lika väldige som snillrike talaren och
den i högsta måtto uppoffrande själasörjaren», utan att
hela vårt folk till honom stode i tacksamhetsskuld. Lunds
Missionstidning såg i hans dödsfall en stor förlust för
svenska kyrkan och en af de betydligaste för Sveriges
missionsvänner. Nykterhetstidningarna enade sig i
uttalandet att Svea välde fått landssorg. Och ehuru i detta
afseende säkerligen icke ett uttryck för uppfattningen inom
stiftets clerus, vågade dock Göteborgs Stiftstidning, som
utgafs af konsistorienotarien, d:r Lindhult, vid meddelandet
om att domprosten W. var död, yttra, att den yppersta
prydnaden bland Göteborgs stifts kyrkoherdar med honom tagits
bort och att det blefve svårt att finna hans like.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
