Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofens morgondrömmar (1862)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
BERÄTTELSER. OCH SKISSER
Allt det där var nu slutat. Gästerna hade avlägsnat
sig, och det var tyst på Kritobulos’ gård.
Simmias och Aristokles hade stannat utanför den
förstnämndes bostad. Denna var belägen endast ett
stenkast från Kritobulos’ hus, och en till densamma
hörande trädgård sträckte sig på ena sidan alldeles
intill muren av den sistnämndes gård.
— Simmias—-sade Aristokles dröjande —jag är ej
alls sömnig; och om, som du nyss sade mig, detsamma
även är fallet med dig, så måste du berätta mig något
mera om din resa.
•— Gärna, det ämnade jag just föreslå.
— Du talade om märkvärdigheterna i Egypten. Såg
du icke också fågeln Fenix?
— Nej, vid Zevs, om jag det gjorde. Det är en
mycket sällsynt fågel även i det sagolandet Egypten.
För övrigt är det bättre, att du följer mig in här i min
bostad, än att stå mittpå gatan.
Simmias närmade sig huset och rörde portklappen.
En slav öppnade efter en stunds dröjsmål.
— Sover du, din lätting, efter du låter mig vänta?
ropade Simmias otåligt.
— Förlåt mig, herre — svarade slaven — jag hade
verkligen inslumrat, ty det är sent på kvällen.
— Sent på kvällen? En portvaktare skall vara vaken
som Cerberus. Hade du icke i går varit den förste,
som hälsade mig välkommen efter min långa resa, så
skulle jag i denna stund låtit dig erfara min vrede; nu
vare det dig förlåtet. Fort nu! Säg till åt Davus, att
han skaffar oss vin och bägare i lövsalen därborta
vid muren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
