- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
98

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min moders testamente (1869)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

BERÄTTELSER OCH SKISSER

lärjungar voro mig följaktiga. Ismene ville icke skiljas
från mig, och därföre lät jag henne och vår lille
Paralos medfölja. Denna resa har varit mig i hög grad
nyttig och, med undantag av vår lille gosses död, som
inträffade i Kasi, särdeles lycklig. Vi hava, som du
redan vet, tagit återvägen över Alexandria, där mina
två reskamrater kvarstannat för att studera den
Filon-ska filosofien. I Alexandria hade jag ämnat anställa
undersökningar angående min moder. Jag lyckades
anträffa en familj, som umgåtts i min fars hus, men
något upplysande svar på mina frågor kunde jag aldrig
erhålla. Så står jag nu på väg till Efèsus, där jag
längtar att för min store lärare få nedlägga resultatet
av mina studier under resan. Mycket, som förut varit
mig dunkelt, har, såsom jag tror, nu för mig uppgått
i klarhet. Huruvida Apollonius skall gilla allt, vad
jag för honom ämnar framlägga, torde vara tvivel
underkastat; men det skall i alla fall bliva mig
dyrbart att inhämta hans omdöme. Jag har sammanfattat
min åsikt i en bok, som jag nu har färdig, och åt
vilken jag ämnar giva namnet »Artemis eller om
själens renhet». Jag hyser den förhoppning att genom
denna skrift verkligen kunna gagna människorna,
nämligen dem, som hava något sinne för annat än den
flyende stundens bländverk. Det skall komma en
tid, Kallias, då mänskligheten i stort lyssnar till den
himmelska stämma, som talar i deras eget inre och
bjuder dem att försaka det förgängliga, mångskiftande
och opålitliga för det rena, i gudomen försänkta livet.
Huru nära eller huru fjärran denna tid är, vet jag icke;
men det förefaller mig icke orimligt antaga, att de
närvarande tiderna av sönderslitning, strid och
blods

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free