Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allt eller intet (1871) - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
BERÄTTELSER OCH SKISSER
vände mitt öga mot solen. En sky sam just nu förbi
hennes gyllene skiva. Han hade en fantastisk form,
vilken min inbillning lätt omgestaltade till ett stort
skepp med mörkt skrov och ljusa, guldkantade segel.
Min barndomsdröm om skeppet, som skulle föra mig
som konung till skapelsens gräns, stod ögonblickligt
för mitt minne. Så vaggade jag en stund min själ i
tysta erinringar. Ur dem väckte mig plötsligt den
tanken:
Det är i dag den 3:dje augusti!
Det var så. En känsla av smärta genomilade mig,
liknande den, jag hade erfarit på samma dag, när jag
var åtta år. Jag ville just stiga upp för att gå, då min
uppmärksamhet väcktes av en stämma, som med
dämpad ton och liksom för sig själv sjöng på mitt eget
modersmål den välbekanta psalmversen:
Och lindrigt lösas jordens band;
Jag vet, att vid din trogna hand
Jag i den glädje hamnar,
Där vännen återfår sin vän,
Och David from och glad igen
Sin Jonatan omfamnar.
Sången stannade plötsligt, ty sångaren hade
bemärkt mig, i samma ögonblick jag, för att bättre kunna
se honom, lutade mig framom en cypress, som förut
till hälften dolt mig. Jag såg en knappt fjortonårig
gosse, som rodnande vände sig om och sysslade med
blommorna på den grav, vid vilken han stod.
Hans ansikte hade någonting tilltalande, och jag
inledde med honom ett samtal, varunder hans skygghet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
