Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mantegnas ängel (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANTEGNAS ÄNGEL
277
— Ditt ord, sierska, isar mitt hjärta, men tala —
genmälde Filippos.
— Jag förstår icke — inföll Glaukon — vart tjugonde
ord av din rotvälska, men avgrundsglöden i dina ögon
är vältaligare än Demosthenes’ tunga. Fortfar, gamla
Hekate.
Den gamlas ögon gnistrade, i det hon vände sig
till Glaukon.
— Tror du — genmälde hon — att dina tankar för
mig äro beslöjade med helleniskt tungomål? Vad haven
I hellener, som I icke stulit? Och vad vore eder
visdom, om I icke i mina fäders land hade funnit ordet
till sfinxens gåta? Men vi skola igenkräva lånet.
Is-maels söner skola igenkräva det med ränta i blod. Det
blir en av de stora hämndedagarna. Då är Hagar död,
men då skall Hagar gå igen och sväva som en skugga
över Bosporen. Men den dagen är fjärran.
— Huru fjärran? sade Filippos.
— Ser du den vita gudinnan — återtog den gamla,
pekande på den glänsande månen — som tronar
därborta över Gilead? Nu har hon råd att varje månad
kläda sig i full silverskrud. Nu bär hon sin runda
krona. Då skall hon ständigt bära halvmånens diadem;
hon skall nödgas pantsätta sin kronas silver för att
köpa sig nätter att leva i. Så ont skall det då vara
om tid. Och vet du, vad den lilla staden hette, som
fordom låg där, just där under mångudinnans ansikte
mellan Tabor och det lilla Hermon?
— Nej, det vet jag icke.
— Han hette Endor. Där var det, som det skedde.
— Vad skedde där?
— Sade jag dig icke, att jag skulle visa dig det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
