Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 78. Till Hugo Malm, 12 Oktober 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, FÖRSTA SAMLINGEN
231
tystnad? Var då min tystnad så oförlåtligt lång?
Låt mig se! Jag fick Ditt föregående bref den 6: te
Aug. och besvarade det den 11 September: jo, jo
det gör jemnt 5 veckor. Försigtigtvis måste jag väl
medgifva, att detta var en bra lång tid, men, men nog
kunde Du väl ändå förlåtit mig.
Dertill skall Du nu — som jag tror — få
förökad anledning, då jag denna gång blott låter en enda
liten vecka förflyta mellan emottagandet af Din
sed-naste kära skrifvelse och afsändandet af det här
brefvet.
Tack då för Ditt bref. Det var mycket roligt att
höra, det Du träffat Asklund. Jag hade näml, ej hört
ett enda ord om eller från den mannen på en tid af
ett halft år; derföre började jag nästan tro, att jag
ohjelpligt hade tappat bort hans gestalt bland de
mångas på lifvets vädjobana. Du gjorde mig alltså
ett verkligt nöje, då Du genom Ditt bref ånyo
framtrollade hans bild så, att den kom att stå bland de
lefvandes antal. Att Du dervid fann för godt att
sätta på honom en tragisk min, det var rätt beklagligt;
men jag hoppas att denna min icke varit
stereotypisk utan af öfvergående natur. Jag undrar för öfrigt
icke mycket deröfver, att han antagit den sorgliga
minen, då han besökte Götheborg, der han ju icke
kunde undgå att på det djupaste såras af den
vandalism, som förvandlat det fordna gymnasium (som
ännu i Asklunds tid höll sig någorlunda uppe) till
öfre och nedre sjuan, öfre och nedre sexan. Du
begriper väl — om Du annars känner Bror Asklund
rätt —, huru barbariskt detta måste låta i hans öra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
