Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 87. Till Hugo Malm, 28 Juni 1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brev, första samlingen
257
åtminstone är ihågkommen af Din gamle Pontus.
Ja, min vän Hugo, Du är verkligen ihågkommen, och
det med all den tillgifvenhet, som mitt förkolnade
hjerta mäktar åstadkomma. Du fyller nu aderton
år. Således har vår bekantskap redan räckt fyra år,
och vår brefväxling lika länge. Också har jag
förvarade en hel massa af kära bref från Hugos hand;
der i min byrå ligga de alla förvarade, den 14 år i ge
piltens och den ISårige ynglingens. Jag ser tydligen
af denna samling, huru bokstäfverna blifvit mindre,
i den mån tankarne vuxit; och undertiden har väl
Hugo sjelf vuxit icke så obetydligt, så att han nu
kanske ser den gamle vännen Pontus öfver axeln. Ja,
väx Du, min Hugo, väx till Din yttre menniska och
till Din inre; väx i tankens skärpa, i viljans kraft
och, framför allt, i hjertats godhet; och jag vill försöka
att betrakta Din tillväxt med bättre öga än afundens.
Jag önskar Dig således all lycka, nu såsom alltid;
må Dina dagar blifva många, och må de mulna
och dystra ibland dem blifva så få som möjligt!
Den födelsedag, som nu är inne, visar oss just
icke det blidaste anlete. Himmelen står dyster och
kulen som i en regnig Septembernatt. Tämmeligen
oblida vindar brusa emot rutan till min lilla kammare,
och regnet piskar ibland deremot. Så ser det ut i
Harbo, huru är det på Gustafsberg? — Dock —
Du har kanske lika roligt och behöfver för Ditt
nöjes skull icke vara beroende af en nyckfull väderlek.
Du är omgifven af anhöriga och vänner och, framför
allt, Du har frid derinne i Ditt bröst — lycklige
Hugo! Men om denna Din födelsedag varit fridfull
— skola de alla blifva det i samma grad? —––––––––
17. — Wikner, Brev. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>