Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 112. Till Sigfrid Wieselgren, 3 Augusti 1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, FÖRSTA SAMLINGEN
345
väl igen. Tro emedlèrtid icke, att Du är af alla
öfver-gifven; säg det, när Du blifvit öfvergifven af mig; —
nej icke ens då, ty den siste som öfvergifver oss är
Gud och Han öfvergifver oss aldrig. Tro ej heller,
att Du är öfverflödig på jorden. Du har en stor
uppgift att här lösa, hvilken, om också icke egnad
att slå en gapande mensklighet med förvåning, derföre
ingalunda är mindre: Du har den uppgiften att
komma till frid med Dig sjelf. Och, ser
Du, Sigfrid, det är alldeles min uppgift, äfven
härut-innan äro vi hvarandra lika.
Träffar Du någon af mina vänner, så hälsa dem
hjertligen. Sigurd är ännu ej anländ men väntas med
bäfvan i medlet af månaden. O att jag nu kunde göra
skäl för mitt namn, Plato — hundnamnet att
förtiga! —- Fast det hjelpte kanske icke, ty jag drömde
häromnatten, att sjelfva Plato tenterade för Sigurd
och blef — kuggad! Han kunde så dåligt den nyare
philosophien! — Gentzel tenterade i går för Rydin och
gick igenom, Hallenborg blef kuggad, hvilket icke
var underligt, då han ett par timmar förut mottagit
underrättelsen om sin fars död. — Och nu farväl,
käre Sigfrid! Var ej för den långa tystnadens skull
ond på
Carl Pontus.
P. S. Den 11: te Aug. Just som jag i går skulle
sätta mig i vagnen och med 6 andra landsmän
be-gifva mig åstad till »Thunis på Hågis» mottog jag
ett bref från Dig och ett från William. Jag måste
gömma dem till min hemkomst, och blefvo de således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
