Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 161. Till Sara Wikner, 7 Juli 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
PONTUS WIKNER
161. Till Sara Wikner.
Foss d. 7 Juli 1869.
Min älskade Moder!
1 går mottog jag Mammas bref och blef rätt
upprörd öfver dess sorgliga innehåll. Men det gick som;
de flesta bland mina sorger snart öfver igen. Jag
hyser en orubblig förtröstan till Guds ledning af
våra öden. Ingenting kan hända oss så ondt, att det
icke af Hans hand kan vändas i välsignelse, om vi
blott vilja blifva af Honom välsignade.
Jag sänder, som Mamma begärde, 20 Rdr. Jag
kan ej undvara mer nu, och Mamma ville ju ej ha
mer. Men skulle de förhandenvarande behofven till
lifsupp.ehälle för Mamma eller Julii familj vara
alltför trängande, så använd heldre dessa 20 Rdr till
sådant, och jag skall väl då framdeles skicka pengar
till kängerna och nattsäcken. — Goda Mamma, låt
mig veta, om Mamma lider verklig nöd! Får kanske
familjen icke bo qvar på Skördåker till hösten? O
säg mig, huru härmed förhåller sig! Mitt hjerta
blöder vid den tanken att min moder lider nöd.
Befallningsman har varit krasslig någon tid men är
nu bättre. Han har haft ondt i halsen.
Moster Hanna mår väl och ber innerligen helsa.
Likaså Jungfru Johanna.
Märtha Stina var här för några dagar sedan och
fick lite pengar; likaså Ulrika Waldh och en hustru
till Magnus Waldh. De bådo om sin helsning till
Mamma. Fattigt såg det ut med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
