- Project Runeberg -  Skrifter / 11. Brev. I. 1851-1869 /
469

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 164. Till John Åkermark, Augusti 1869

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BREV, FÖRSTA SAMLINGEN

469

måste erkännas vara mindre fulländad än den, som
känner frälsningens individuela drag. Äfvenledes är
det gifvet, att, om vi härmed sagt, att tron icke
under alla förhållanden kan sägas nödvändigt
innebära mer än det nämda allmänna (behofvet af
försoning för synden och vissheten om denna
försoning), så följer deraf ännu icke, att detta för Kvar
och en och under alla förhållanden är nog.
Det kan nämligen hända, att det under förutsättningen
af vissa omständigheter (t. ex. under förutsättningen
af en kristlig uppfostran) icke är möjligt att misskänna
frälsningens individuela drag utan att på samma
gång handla trolöst, ej blott inkonseqvent mot
de allmänna; såsom detta kan sägas hafva varit
händelsen med dem, som på Kristi tid ville anklaga
honom för att utdrifva djeflar med Belzebub. Synd
emot menniskones Son kan förlåtas, så snart hon icke
på samma gång är en synd emot den ande, som
verkar hos alla, äfven hos den okunnige hedningen.
Men det kan hända, att frälsningssanningens allmänna
drag uti de enskilda dragen äro så klart utpräglade,
att det för den eller den menniskan, på den eller
den ståndpunkten, icke är möjligt att misskänna de
senare utan att också misskänna de förra, och i
sådant fall syndar man ej blott mot menniskones
Son, utan mot anden, och denna synd kan icke
förlåtas, emedan hon upphäfver frälsningens första vilkor.

Hvad 2) angår trons for m, så ville jag säga, att
denna är: ett ti 11 eg nan de med obetingad
visshet. Obetingad visshet finnes uti tron.
Der-före är tron alldeles icke något blott försanthållande:
detfa kan vara ovisst och va,ra ett blott förmenande;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 21:33:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/11/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free