Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag ur philosophiska bref från Edgar till Roderik (1864—1865) - Ur Första Brefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Första Brefvet.
Du kan knappt föreställa dig, dyrbare, huru glad
jag blef, den stund din sednaste skrifvelse efter en
längre mellantid ånyo lät mig kasta en blick i din
inre verld. Jag återfann derinne nästan allt hvad
jag en gång lärde att hos dig älska — och det var
icke litet, så sannt det är, att jag mycket älskade
dig — och jag fann detta myckna numera förökadt
med nya skatter. Du är rik, Roderik, mycket rik.
Men med all denna din själs rikedom klagar du dock
öfver en brist: du äger icke tillräcklig klarhet öfver
alla dessa dyrbara föremål, för hvilka ditt hjerta
öppnat sina innersta kamrar. Och för att få denna
brist fylld är det som du vänder dig till mig. Vet
du, Roderik, jag blef verkligen rörd, då du i. ditt
sista bref gjorde denna bekännelse. Min tanke fördes
ovilkorligen tillbaka till den tid, då vi voro
tillsammans på denna af visdomsgudinnan omhuldade plats,
der jag numera går allena, saknande dig. Minns du,
huru vi då utbytte tankar öfver sådana ämnen, som
måste ligga den sanningsälskande ynglingen närmast
om hjertat? Ur min hågkomst skola dessa stunder
af gemensamma betraktelser sent eller aldrig utplånas.
De år jag ägde framför dig i ålder hade gifvit mig
tillfälle att förvärfva mig en något större grad af
klarhet i verldsuppfattningen än den som ännu stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
