Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 197. Till Agnes Börjesson, 13 September 1872 - 198. Till Fredrika Limnell, 27 Oktober 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
PONTUS WIKNER
För min egen del tackar jag af allt hjerta för den
dyrbara gåfvan. Hvarken Ni eller jag älskar långa
tal, och derföre inskränker jag mig till ett enkelt: Gud
välsigne Er!
Måtte det nästa år vara något qvar af min
skröpliga lekamen, så väntar jag mig visst mycket nöje och
förkofran af den tillämnade resan.
Er mycket tillgifne
Pontus Wikner.
198. Till Fredrika Limnell.
Upsala d. 27 Okt. 1872.
Min älskade Tante Fredrika!
Af hjertat tack för brefvet, som jag i går fick!
Jag har mycket längtat att höra någonting direkte från
Tante. Ty vi hafva ej talt med hvarandra sedan i
trappan på Carolina och då mycket flyktigt.
Då var min lilla gosse blott ett par dagar gammal.
Nu är han fem månader. I början var han klen, men nu
är han frisk och småler mildt ironiskt åt denna verlden,
hvilken han tydligen finner något besynnerlig. Denna
åsigt kan jag ej förtänka honom. Jag tror att den
unge mannen blir mig en liten kär Guds gåfva, när
han bara blir större. Hans mamma anser honom
redan mycket underbar, i ty att han kan se, höra och
tala ett språk, som mycket liknar grymt. Det var
sant: hvad han heter? Jo, Hugo Oscar Herman.
Om jag vill komma till Lyran? Kunde väl vilja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
