Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 237. Till Ida Wikner, 7 Juli 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, ANDRA SAMLINGEN
139
237. Till Ida Wikner.
Foss d. 7 Juli 78.
Käraste Iding!
Jag är nyss klädd och vill skrifva några ord till dig,
innan jag går i kyrkan för att höra pastor Oranfelt.
I dag har jag blifvit väckt af ett stort buller: jag
hade slagit omkull nattduksbordet. På golfvet låg
allt som var derpå, deribland min klocka och ett
vattenglas. Det senare var i kras men klockan
oskadad och fortfarande i gång. Men glaset var, ty värr,
ett gentilt, slipadt glas.
Tack af hjertat för ditt bref! Tacka Hugo för
ritningen och Hugo och Ernse för helsningen och
namnteckningen! Ångfartyget Gustaf Wasa synes vara ett
högst märkvärdigt skepp. Jag undrar hvilken kapten
som vågar gå till sjös med det!
Samtidigt med ditt bref fick jag bref från Hr Carl
Keventer, åtföljdt af hans porträtt. Han ser bra och
melankolisk ut. Brefvet var mycket hjertligt. — Hugo
Toll har ännu ej infriat sitt löfte att skrifva till mig,
men det kommer väl, när han slutat sin resa.
Straxt sedan jag skrifvit mitt sista bref, fattade
jag plötsligt beslutet att gå till Kaserna, hvartill vädret
var särdeles passande. Jag gick också och hade en
ljuflig dag i sköna minnen. Jag var borta i nio timmar,
från kl. 11 f. m. Blef mycket, mycket trött och hade
svårt att gå dagen efter. På Kasema bor nu en soldat,
som heter Lilja och arrenderar stället af Munkedals
egare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
