- Project Runeberg -  Skrifter / 12. Brev. II. 1870-1888 /
147

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 241. Till Ludvig Bergström, 31 Juli 1878

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BREV, ANDRA SAMLINGEN

147

enligt mitt förmenande hufvudsakligen i förbiseendet
af den sanningen, att hvarje i det menskliga 1 i
f-vet införd och således af men niskor
bearbetad sanningsbild, således äfven hvarje menskligt
formulerad religiös bekännelse, är central och organisk,
icke blott i den meningen, att den, såsom Guds
sanning, är ett helt, en af en enhet genomträngd mångfald,
utan äfven i den meningen, att det fins en oändligt
nyanserad gradation i styrkan af det sammanhang,
hvarmed de särskilda bestämningarne äro med den
centrala enheten sammanbundna. Förbiser man denna
gradation, hvars närvaro visserligen är uttryck af
mensklig brist, så blir man lika ifrig i att behålla
det oväsentliga skalet som den väsentliga kärnan,
hvar-af det endast blir ett korollarium, att, då man tvingas
att bit för bit lemna ifrån sig skalet, så kastar man
i ett slags stum förtviflan äfven innehållet öfver bord.
När den stund kommer, då en sådan fara hotar, gör
man i min tanke bäst att genast retirera till centrum
och säga: detta skall ingen makt kunna taga ifrån
mig, det må nu gå med allt det andra som det vill;
centrum behåller jag, och så behåller jag också allt
det, utan hvilket jag för min del icke skulle kunna
hålla den centrala makten fast. Vore jag nu Gud sjelf,
så vore jag sjelf detta centrum, men nu är jag en
menniska, och derför behöfver jag med min innersta
varelse hvila vid något annat. Men mitt personliga lif
kan jag ej utan förnedring binda fast vid något annat
än ett personligt lif: jag måste binda det vid Gud.
Vore jag nu en idealmenniska, så kunde jag utan
medlarehjelp binda det vid Gud; nu är jag icke detta;
derför måste, om jag skall kunna hjelpas, det mensk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 14:04:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/12/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free