Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 260. Till Emily Dickson, 15 Januari 1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
PONTUS WIKNER
260. Till Emily Dickson.
Upsala den 15 Jan. 1880.
Ypperliga Fru!
Bästa Emily!
Härmed qvitteras tacksamligen en blomma, en torsk
och en sedel å hundra kronor, trenne välbehållna
produkter ur naturens och konstens riken. Den
sistnämnde skall jag i morgon lemna ifrån mig till den
det vederbör; de två förstnämnda behåller jag för
mig sjelf allena, dock så, att den hungriga delen
af min familj varder hugnad med delaktighet i torsken.
Man finner häraf, att jag låter konsten fara och håller
mig till naturen, hvilket bör vinna erkännande såsom
ett drag af sund realism. Det är sant, att denna
natur till en viss grad varit underkastad konstens
idealiserande påtryckning, i thy att blomman var pressad
mellan tvenne papper och torsken mellan två bräder;
men då blomman i alla fall behållit sin färg och
torsken sitt hull, så kan deremot ingenting vara att
med fog anmärka. Den natur, som behållit sitt hull
och sin färg, dör icke af öfveransträngning, utan
kan, om man så vill, ansträngas en gång till, hvilket
kan bli en tanke ljuf att tänka, när denne torsk väl
är uppäten.
Att den Dicksonska familjens välkända,
mennisko-älskande och gifmilda natur genom mig och andra
städse måtte — för att begagna biskop Björcks
uttryck om judarne — förblifva underkastad »ett
lind-rikt tryck» och dock blifva beståndande, det är min
innerliga önskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
