Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 320. Till Lorenz Dietrichson, 13 September 1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 PONTUS WIKNER
320. Till Lorens Dietrichson.
Upsala d. 13 Sept. 1884.
Käre Broder!
Som Du ser, förföljer jag dig nu med bref; men
Du får skylla Dig sjelf, som inkastat denna brand
i min själ.
Då jag i Söndags första gången af Karl Malmsten
hörde talas om förslaget att komma till Norge, tänkte
jag derpå endast såsom någonting, som det kunde
blifva min p 1 i g t att tänka på: Mitt hjerta var
dervid ej med: jag bäfvade för en så genomgående
revolution i mitt stilla, tillbakadragna lif. Jag kände,
att jag skulle blöda vid en skiljsmässa från de många
jag här lärt att älska.
De gångna sex dagarne hafva ändrat mycket i min
ställning till frågan. Jag har tänkt på min lifsgernings
framtid. För att kunna verka med kraft behöfver jag
en fullkomlig sjelfständighet. En sådan
fruktar jag mitt eget land ej kan skänka mig. En ordinarie
professur kommer jag nog här aldrig att få, ty när
en gång en sådan blir ledig — man tror, att .Ribbing
snart skall afgå — kommer man naturligtvis att såsom
»sakkunnige» bedömare tillsätta de tre Boströmianerna
Ribbing, Nyblæus och Sahlin, och min dom är då
på förhand gifven. Får jag nu en sekundär plats
vid universitetet eller, såsom studenterna vilja bereda
mig, en rent privat professur, så kommer jag alltid
att sakna den myndighet, som i denna tröghetens och
auktoritetbundenhetens verld kan bereda någon
framgång åt åsigterna, åtminstone så att folk tvingas att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
