Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 353. Till Carl Yngve Sahlin, 18 Mars 1885 - 354. Till Otto Printzsköld, Annandag Påsk 1885
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
IONTUS WIKNER
bundna själar, sin egen vederläggare, sin egen
kraftigaste motståndare.
Jag har aldrig upplefvat pröfningen att mista en
älskad son, men jag har genomlefvat känslan deraf.
I sistlidne Juli månad, då jag med min familj var i
Bohuslän, sade mig den dervarande läkarn, att min
12-årige Hugo hade lungsot, hvilken, o m den verkligen
var förhanden, af mig måste tagas såsom galopperande
i följd af den hastiga afmattningen och afmagringen.
Jag var fullt öfvertygad, att jag inom några veckor
skulle förlora det dyra, rikt begåfvade barnet, och
jag måste sätta mig in i den tanken, tills jag i Upsala
fick veta, att läkaren misstagit sig på en
lungsäcksut-gjutning. Sedan dess har jag en mycket liflig
medkänsla med dem, som mista sina barn: jag visste ej
förut, hur outsägligen känslig den punkt i själen är,
som sammanbinder oss med våra barn: det var för
mig nästan som en ny upptäckt. I det fall, som
nu är i fråga, ökas nu denna medkänsla både af
min vänskap för Dig sjelf och af min lifliga
tillgif-venhet för den hemgångne, den Gud välsigne!
Din tillgifne
Pontus Wikner.
Hjertligen tack för »Fosterlandskärleken».
334. Till Otto Printssköld.
Christiania Annandag Påsk 1885.
Broder Otto!
Tack för längesedan!
Du förundrar Dig väl öfver att nu erhålla ett bref
från mig, då Du är i Konstantinopel och jag i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
