Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 385. Till Erik Österlund, Christi himmelsfärdsdag 1886
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, ANDRA SAMLINGEN 385
i ett och annat drag söka fånga konturerna af de inre
sköna vyer, som ibland upprullas för ens själ.
Vi befinna oss alla för närvarande väl; men det
har varit illa nog under den förgångna våren. Hugo
var först några dagar dålig, sedan Ernst, men mycket
lindrigt. Derefter sjüknade min svägerska, Fru
Lönberg; när hon kom upp, sjuknade hennes dotter
Agnes, och hon hade knappast kommit upp af
sjuklägret, förrän Ivan Lönberg derpå nedlades på grund af
en svår gulsot. För tre veckor [sedan] var han döende,
ja vi trodde redan att det var slut, men han kom sig och
är nu bra igen, fast mycket mager och blek. Vi ha en
utmärkt läkare, D: r E. B ull, densamme som fick
sig erbjuden platsen i Upsala efter Waldenström.
I förrgår hade vi besök af två Upsaliensare,
Wall-roth (Verml.) och Westerberg (Gotl.), som jemte några
andra hit åtföljt Docenten Holm på en geologisk
expedition. Det var just deras besök, som gaf mig
påminnelsen om att jag aldrig hade tackat Herr Österlund
för ritningen och poemet; ty dessa för oss kära gåfvor
hörde till de ting, som1 den aftonen kommo fram för
att förevisas, och jag fick då ett eftertryckligt styng
i samvetet.
Våren här liknar mycket vår gamla Upsaliensiska:
här är grönt men kallt, så kallt, att en brasa ganska
ofta skulle vara önskvärd.
Vi följa rätt noga med Upsaliensiska förhållanden.
Jag håller alla tre Upsala-tidningarna, och vi läsa
dem! samvetsgrant. Till och med Upsalas följetong
»min första förbrytelse» läsa vi med ett mycket spändt
intresse — för min del läser jag annars aldrig
följetonger, ty de roa mig i allmänhet icke.
25. — Wikner, Brev. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
