- Project Runeberg -  Skrifter / 12. Brev. II. 1870-1888 /
388

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 386. Till Elisabeth Kjellberg, Annandag Pingst 1886

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

388

PONTUS WIKNER

sen hade den ovärderliga gåfvan af en betydande
fulhet och talte som1 om han hade gröt i halsen, hvilket
gaf intrycket af en större soliditet.

Jag har ännu qvar 4 examensdagar, innan jag
fullbordat terminens arbete. Jag började examineringen
d. 30 april och har examinerat åtta studenter om
dagen. Det har varit ett mycket tröttande göromål.
Gossarnas skola varar ett stycke in i Juli. När de
slutat, ge vi oss af till vår gamla Jungfru Johanna,
som lofvat ta emot oss på en månad eller fem veckor.
Jag gläder mig mycket öfver att få återse mitt älskade
Bohuslän, hvilket jag nästan sätter vid sidan af
Grekland och det heliga landet. Att jag reser dit, bör
dock icke bli allmänt bekant; det fins en viss
Friherrinna, som jag ej vill skall veta det, ty ho vet,
hvad hun vilde finde paa.

Innerligen tack för de två häftena af B: s
tidskrift! Läsningen af det l:a häftet blef för mig i dess
begynnelse afbruten, i ty att häftet låntes af Fru
In-geniör Johnson, svägerska till professor J: n, och hon
har sedan behållit det, ungefär som jag gjort med
böcker, hvilka jag lånt af henne. Det 2: dra häftet
har jag deremot läst igenom med glädje och
oför-minskadt intresse. Det enda, som gjorde mig ledsen,
var att jag skulle behöfva bli ond på den gamle
beskedlige Pio nono, som1 jag annars betraktat såsom en
snäll hvit- och finullig stallgumse. Men mot Paolo
Panzani har han på ett riktigt styggt sätt begagnat
sina horn. Att åter få tillfälle beundra Livingstone och
hans verk, var mig mycket kärt, och åt Annie Kearys
ungdomsfantasier har jag skrattat med tårar i ögonen.
Tack, kära Betty, för alltsammans!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 14:04:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/12/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free