Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 409. Till Emily Dickson, 18 November 1887
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
PONTUS WIKNER
40g. Till Emily Dickson.
D. 18 Nov. 87.
Goda Emily!
Ett bref från min vän Oscar, som jag nyligen
mottagit, gaf mig den mycket fröjdefulla underrättelsen,
att den börda, som den norska Enkekassen ålagt mig,
nu skulle på en gång tagas ifrån mig och jag sålunda
vinna en stor lättnad i de bördor, som den norska
professuren ålagt mig. [Innan jag fortsätter vidare,
måste jag först skratta en stund åt denna sats, som
jag här nedskrifvit; den är rätt anmärkningsvärd för
att vara satt på papperet af en professor i filosofien,
som derjemte två gånger fått uppmuntringar af Kongl.
Svenska Akademien.] Vidare sade mig Oscars bref,
att de skuldror, som förklarat sig villiga att låta den
nämnda Enke-kasse-bördan lyftas på sig, äro hans och
hans ädla systers. Inför detta factum eller faciendum
står jag nu nästan stum som en fisk. Hvad skall jag
säga derom? Jag gläder mig, gläder mig hjertligen;
men också: jag skäms. Och när jag tänker på allt
hvad Emily och hennes make förut gjort för mig,
som för dem gjort ingenting, så skäms jag
mångdubbelt. Jag skäms så, att jag skulle må illa deraf,
om jag icke visste, att det understundom för själen
kan vara helsosamt att skämmas. Glad i hjertat men
med nedböjdt hufvud säger jag således tack både
för gåfvan och skammen!
Min. hustru instämmer med mig i tack och helsning
till Emily och hennes af oss vördade och älskade Make.
Om alla våra små vänliga tankar om och på Eder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
