Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 422. Till Elisabeth Kjellberg, 1888 - 423. Till Uddo Ullman, våren 1888 - 424. Till ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, ANDRA SAMLINGEN
461
422. Till Elisabeth Kjellberg.
{Utdrag.)
Kristiania 1888.
Jag är sjuklig — rättare sagdt: sjuk — och lefver
icke länge; men kan icke ändå helt lemna hoppet
att få återkomma till min ungdomsstad vid Fyris, der
jag skulle känna mig ung, om jag än lefde i 100 år.
Då jag frågar mig, hvad det är som egentligen drager
mig till Upsala, drager mig intill själens djupaste
djup, så är det otvifvelaktigt ungdomsskaran der, de
unge vid skolan och akademien. Jag förstår dem
så väl, jag älskar dem och vill deras timliga och eviga
väl. Men, som sagdt, nu är jag en klen stackare
och får näppeligen njuta af ett ungdomslif omkring
mig hvarken här eller i Upsala.
423. Till Uddo Ullman.
(Utdrag.)
Kristiania våren 1888(?).
Excentrisk som jag är betraktar jag som mitt
egentliga fosterland antingen blott Bohuslän eller ock hela
verlden.
424. Till ?
(Utdrag.)
(Okänd avfattningstid).
När Kristus blifvit mitt allt, hade mitt himlaskepp,
om hvilket jag som barn drömde, i andlig mening
kommit och tagit mig ombord och fört mig mot
gränsen af ljusets rike, det rike, som Herren Jesus beställt åt
de sina. När skall jag få segla öfver denna riksgräns?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
