Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang. Självbiografiska uttalanden m. m. - Dagboksanteckningar från ungdomsåren - 1. Utdrag ur Dagboken för 1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLVBIOGRAFISKA UTTALANDEN M. M. 529
Lördagen d. 18:de Augusti.
— — — På förmiddagen tog jag min portör och
begaf mig den vägen om Möe, för att gå till Kaserna.
Moster Hanna skulle komma efter på aftonen.
Jag-gick först upp på bergen mellan Kaserna och Hagarne
och stod på »Dufberget» med en härlig utsigt öfver den
lilla sjön med dess skogbeklädda stränder. Sedan jag
i minnet firat oförgätliga stunder och icke kunde
invänta Moster Hanna, begaf jag mig på hemvägen
igen, men mötte, straxt sedan jag kommit ur skogen,
Moster Hanna och Georgine. Jag vände om med
dem, och vi besökte de båda ställena i »Bränningarne»,
der jag fordom hade mina små tempel. I det
nordligaste bland dessa satte vi oss alla tre på sjelfva
altaret , och förtärde några »ringar och skorpor», som
Moster medförde. Vi återvände derefter: jag tog
af-sked af barndomshemmet, måhända för sista gången;
och nu sitter jag åter i skymningen uti min lilla
kammare på Foss. — — —
»Tankar på Barndomen.»
Ack, glada, rena, oskuldsfulla dagar!
Hvi flydden I så snart från detta hjertå?
Här står jag ensam med min sorg och gråter,
Och barndomsglädjen är förbytt i smärta! —
Så skön gick solen upp på blåa fästet,
Såg ingen ångrens tår i barnets öga;
Och månen lyste mildt kring skogens toppar,
Och barnet log mot honom i det höga.
34. — Wikner, Brev. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
