Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang. Självbiografiska uttalanden m. m. - Vid avslutandet av föreläsningarna våren 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
PONTUS WIKNER
b) eller att det att sätta sig såsom
bestämning åt något ej är lika möjligt att upphöja till
absolut betydelse som det att sätta något som
bestämning åt sig;
4) att endast om jag har rätt idet förra men
ej i det senare, vederläggningen af mitt bevis tillika
är vederläggning af min åsigt; ty annars gäller,
att om min åsigt ej följer ur de af mig anförda
grunderna, så kan hon följa utur andra;
5) att om min åsigt också icke skulle vara hållbar
för filosofien i hennes nuvarande utveckling, jag likväl
kan hafva rätt i det, att min åsigt om en ej blott
bildligt utan i verkligheten viljande Gud
är en åsigt som tillhör det Nya testamentet, lika säkert
som den åsigten att Gud är vetande; och att om min
ståndpunkt derigenom icke är vetenskapligt
rättfärdigad, så är den dock icke utan en auktoritet, som
alla måste erkänna vara synnerligen vördnadsvärd, om
de också icke alla vilja erkänna, hvad jag för min
del tror, att om man skall begagna sig af auktoritet,
så är det ta den högsta auktoritet man kan åberopa
i religiösa mål;1
H var för jag så anser, är en sak, för hvilken jag egentligen
icke behöfver redogöra. Utan skäl har det dock ej antagits:
I. Jag erfar uti Jesu Kristi och apostlarnes ord mer än uti något
annat ord en alldeles, öfverväldigande makt, och detta är ej min
enstaka erfarenhet utan har varit många seklers erfarenhet hos hvar
och en som med verkligt religiöst behof lyssnat till det ordet.
2. Erfarenheten har visat, att många tusen, som gjort det Nya
Testamentets åskådning till sin, dermed vunnit en alldeles ny princip
för sitt lif, blifvit födda på nytt, och den religiösa teori, hvilken
bäst befordrar det på en gång nödvändigaste och högsta af alla
menniskan träffande verk, måste anses äga ett kraftigt kriterium
för sin sanning.
3- Jag anser det vara ytterst rimligt att antaga, att de, hos hvilka
det religiösa lifvet var verkligt i en oöfverträffad grad — Kristus och
hans apostlar — också allsidigast riktigt uttryckt den religiösa
sanningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
