Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I bunden form - Tillfällighetsdikter och strövers - På Hermansdagen 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
TILLFÄLLIGHETSDIKTER OCH STRÖVERS
Vill från bullrande släktens larm
till sin urkälla ila:
vid den Evige Fadrens barm
får den trötte sin vila.
Där är tiden ej mera tid,
skifta ej dagar och nätter:
evig sol lyser ljuv och blid
över Paradisslätter.
Stundom jordlivets dunkla hav
speglar en bild av fägring:
då — så tro vi — det är utav
dessa ängder en hägring.
Då de eviga tingens kraft
gror i oss, som vi tycka;
sedan tänka vi, att vi haft
ändå en dag av lycka.
Nu den morgon i öster står,
bär han ej dessa dragen ? —
O, så komme han, år från år
solljusa Hermansdagen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
