Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I bunden form - Tillfällighetsdikter och strövers - Hermansdagen 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLFÄLLIGHETSDIKTER OCH STRÖVERS
159
Men när Herrans ande går
sina dolda vägar
genom män sko hjärtats vrår,
då det hända plägar,
att kring himmel, hav och jord
från de fjärran bergen
än en tonvåg varder spord
av den gamla färgen.
Alla vackra blommor små
för den vågen gunga;
och det är, som löstes då
åter deras tunga.
Blommor, Herman, på din stig
vuxit dig att gläda:
säg, i dag, vad viska dig
deras tungor späda?
Om de ljusa ängder visst,
Edens dalar gröna,
och om rosen utan brist
»Sarons blomster sköna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
