Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? (1865) - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
för led, och fäster sitt stela öga på en bit i sänder.
På annat sätt kan han ju icke gå till väga. Nuiväl,
kan väl Gud behandlas på detta sätt? Är Han en
varelse, som man kan taga sönder och foga tillsamman
igen? Han har ju inga delar och är icke
sammansatt, huru skulle Han då betraktas delvis? Omöjligt.
Han måste fattas antingen alls icke eller också hel och
hållen. Hel och hållen kan Han icke fattas av den
sönderdelande tanken. Alltså: med tanken kunna vi
icke fatta Honom. Klar uppfattning, vetande
kunna vi om Honom således — såsom det synes —
aldrig få. Och vid detta »såsom det synes» stanna vi
här, för att framdeles tillse, om det möjligen då kan
synas oss annorlunda.
III.
Vi hava i det föregående stannat på en mycket
negativ ståndpunkt. Ingen kunskap skulle vara
möjlig, åtminstone icke kunskap om Gud, och
framför allt icke vetande om Gud. Det skulle nu bliva
vår uppgift att, om möjligt, söka komma över från
negativitetens område och fatta posto på en positiv
grund.
På vilken grund hava vi hittills vistats? På den,
där man förnekar kunskap, och framför allt klar
kunskap om Gud. Den klara, d. ä. begreppsmässiga
kunskapen om Gud eller om det absoluta, kallar man
filosofi. Vi hava alltså hittills uppehållit oss på
den grund, där man förnekar filosofi. Man kan icke
förneka filosofi utan att tala om filosofi, och man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
