Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? (1865) - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
den idéen att under en resa i utlandet inbilla
utlänningen, att intet Sverige funnes, och att han själv icke
vore från Sverige, handlade tämligen oklokt, ifall han
för sina reSonnemanger valde sitt eget modersmål.1
Men till saken! Granska vi ett ögonblick med lugn
det resultat, till vilket vi i det föregående kommo, så
torde det rätt snart visa sig, att detta resultat icke
kan vara så särdeles oryggligt. Först och främst,
ifall resultatet skulle vara det, att vi om Gud icke
kunna ega någon kunskap, så kan det väl sättas i
fråga, om icke den, som gillar detta resultat, verkligen
anser sig i och med detta resultat äga någonting, som
borde kallas kunskap. Om någon kommer och
frågar, huruvida en kunskap om Gud är möjlig eller
icke, så är det tydligt, att han med den frågan, likasom
med alla andra allvarliga frågor, erkänner sin
okunnighet i en viss sak och vill hava sin okunnighet
avhjälpt; men en okunnighet hjälpes endast genom en
däremot svarande kunskap. Nu är det givet, att den,
som anser det rätta svaret på den nämnda frågan vara
det, att vi om Gud icke kunna äga någon kunskap,
också därmed erkänt, att detta svar till den givna
frågan förhåller sig så, som ett svar bör förhålla sig
till en fråga, nämligen så, att genom svaret den
okunnighet avhjälpes, som genom frågan är antydd och
erkänd. Kan nu en okunnighet hävas endast genom
1 Skulle imedlertid den bildade läsaren göra den upptäckt, att
icke heller i det följande stilen är rent filosofisk, då är det
filosofiska språket påtagligen icke förf:s modersmål, och den enda utväg,
som står honom öppen, blir då den att giva sig på nåd och onåd.
Men skulle det ofilosofiska endast ligga i frånvaron av filosofiska
termer, då kan detta bero antingen på någon brist i förf:s
filosofiska uppfostran eller på någon brist i hans vilja. Vilketdera som
väljes till förklaringsgrund, det är för förf, allt lika kärt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
