Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? (1865) - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
skap är möjlig, erkänner man också, att om man
därmed ville hava sagt något och icke intet, så äger
man redan om Gud en kunskap, och man råkar
sålunda i motsägelse mot sig själv.
Härmed har man naturligen också vederlagt sig
själv, i händelse man, såsom vi någon gång i det
föregående föreställde oss kunna ske, med kunskapen om
Gud också förnekar kunskapen om allt. Ty först
och främst är det givet, att om man icke kan förneka
kunskapen om Gud utan att på samma gång erkänna
sig äga en sådan, då har man också därmed erkänt,
att man äger någon kunskap och att det sålunda icke
är sant, att ingen kunskap finnes. Men för det andra,
om man också hade rätt däri, att om Gud ingen
kunskap finnes, så hade man rätt endast med det
villkor, att det vore sant; och vore det sant, så hade
man ju uttalat en sanning, d. v. s. en k u n s k a p;
och då funnes ju åtminstone den kunskapen, eller
kunskapen vore såsom sådan icke omöjlig.
Skulle vi åter såsom resultat av det föregående
upptaga den satsen, att vi möjligen om Gud kunna äga
kunskap, men åtminstone icke vetande; då återstår
det oss alltid att fråga den, som antager detta resultat
såsom uttryck av sin egen åsikt: vet du då verkligen
detta, att vi om Gud icke kunna äga någon kunskap?
Därpå måste han svara antingen n e j eller j a. Svarar
han ja, så betyder ju detta, att han har en klar insikjt
därom, att ett vetande om Gud för oss icke är möjligt.
Förutsatt, att han har en sådan, så måste ju detta
betyda, att han om det mänskliga vetandet har en
klar insikt i ett visst avseende. I vilket? Det, som
hos mänskliga vetandet utgör dess förhållande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
