Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? (1865) - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
1 mänsklighetens livsfrågor
att den absoluta synpunkten är den absoluta
kunskapen, och att denna ej är någonting annat än det
absoluta, varken mer eller mindre. Ett sammanfallande av
människan med Gud skall således aldrig inträffa;
ty redan detta »skall» finnes till endast för en relativ
uppfattning, förutsätter alltså denna, förutsätter, att
människan icke sammanfaller med Gud. Därav följer
nu visserligen också, att människans kunskap om
Gud aldrig skall sammanfalla med Hans egen, eller
att hennes kunskap om Gud aldrig blir absolut.
Men det bör också vara klart, att då — såsom vi förut
visat — vår egentliga kunskap är vår egen person och
den fullkomliga kunskapen är den fullkomliga personen
eller Gud själv, och då vidare den ofullkomliga
personen alltid uti sig bär något av personligheten i sin
fullkomlighet eller av Gud; så äga vi ovillkorligen
lika mycken verklig kunskap om Gud, som vi äro
verkliga personer.
Vad slutligen särskilt angår vetande om Gud, så
är det sant, att vårt vetande är abstrakt eller förlorar i
rikedom, när det vinner i klarhet. Vårt vetande
kan således icke fullständigt fatta Gud. Men så långt
som vårt vetande är vetande, är det en klar kunskap,
är således klarhet, är således något av Gud själv,
vilken — enligt det föregående — är den fullständiga
klarheten, men därmed också den enda. Att på detta
sätt det gudomliga väsendet i- vår uppfattning blir
likasom fördelat på de tvenne områdena av känsla och
tanke, det är sant; och att en dylik fördelning av det
odelbara är oriktig, det är också sant: men detta
betyder endast, att vår kunskap i söndringen mellan
tanke och känsla äger uttrycket av sin ändlighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
