Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURENS FÖRBANNELSE
159
verkets krona, det, för vars skull allt annat blev till;
dels därav, att Bibeln uttryckligen omtalar Skaparens
uttalade vilja i detta hänseende: »låt oss göra
människan till ett beläte, det oss likt är, den råda skall
över fiskarne i havet och över fåglarne under
himmelen och över fänaden och över hela jorden och över
allt det som krälar på jorden». Det blir därjämte
människan medgivet att giva åt alla djuren deras namn
och därigenom likasom sätta namnstämpeln på sin
egendom. Var nu människan naturens herre, och var
naturen till för hennes skull, så tycker jag det bör vara
klart, att människans fall — och att hon har
fallit, torde väl icke ens naturalisten våga neka —
icke kunde bliva utan det mest genomgripande
inflytande på hela den natur, vars hjärtpunkt hon var, och
klart bör även det vara, att detta inflytande icke kunde
vara ett inflytande till det bättre utan till det sämre.
För mig är det således ingenting överraskande, att
Gud efter syndafallet säger till Adam: »Förbannad vare
marken för din skull». Tvärtom skulle det hava
förundrat mig, om denna förbannelse uteblivit. — För
övrigt har jag emot Richards varma försvar för naturen
att göra en anmärkning. Detta försvar bestod i
ingenting annat än att påpeka, huru den lag, som fordrar
det enas uppoffring för det andra, är en helt naturlig
lag, och att det är bättre, när man ändå skall dö, att
man dör till nytta för någon än för ingen, eller att
detta till och med är något rentav gott. Jag nekar
varken det ena eller det andra. Jag medger, att det är
en lag för naturen, att det enas liv går under för att
det andras skall få framträda eller fortleva. Men huru
har Richard fått veta, att detta är naturens laga gång?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
