Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
— Och att dessa följder, försåvitt de hava sin orsak
i synden, också äro onda?
— Det synes mig visserligen sannolikt, men jag är ej
fullt säker därpå.
— Nåväl, vi vilja då pröva den saken. Om synden
har en följd, vad vill det säga?
— Att det är något, som följer på synden.
— Det förstås; men skall detta betyda ett
eftervart-annat i tiden?
— Kanske.
— Nej icke nödvändigt. Ty om jag t. ex. tänker
mig en triangel, så är det ju en följd av hans
beskaffenhet och natur, att alla tre vinklarne i honom
tillsammantagne bliva lika stora med tvenne räta; men
denna följd är given i och med triangelns egen natur
och kommer icke efter den i tiden. Det är således
icke nödvändigt, att följden skall komma efter i tiden,
ehuruväl han kommer efter i begreppet. Du måste
således giva en annan bestämning på följd.
— Nåväl, följd är då det, som är vad det är genom
ett annat.
— Det kan jag gå in på. Syndens följd är då det,
som är vad det är genom synden. Då synden nu av dig
är erkänd såsom ett ont, måste du då icke också
erkänna, att syndens följd nödvändigt är ett ont?
— Det ser så ut, men jag befarar, att erfarenheten
motsäger dig i detta fall. Det är nämligen ett faktum,
att man kan synda ohejdat, men det är också ett
faktum, att man kan göra motstånd mot synden. Om
icke synden funnes, så vore den kraftyttring, som i
motståndet ligger, icke ett motstånd. Motståndet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
