Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Daniel Björck (1868)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
andra sågo det tomma, där inlade hans betraktelse
den yppigaste rikedom. Det var hos honom en
grundtanke, att man icke skulle ringakta det minsta; och han
blev mindre än andra frestad till denna ringaktning,
emedan han skapade fram det stora ur det lilla.
Författaren av dessa rader har mer än en gång fallit i
häpnad över hans förmåga i den vägen. Det blev icke
Sällan hans uppgift att åt en ögonblickligt given
situation, vilken stundom för vanliga ögon var blottad på
all djupare betydelse, giva ordets och det högtidliga
talets uttryck. Ernst Björck fick vanligen denna
uppgift, emedan den för de flesta andra var olöslig; han
lö,ste den så, att man slutligen trodde sig ha upplevat
någonting verkligen ovanligt. Hans fantasi var en sol,
för vars strålar även det obetydliga sandkornet började
skimra i guld. Det är klart, att denna skapande
förmåga isynnerhet för skalden och talaren skulle bliva
fruktbringande. Det är icke vår mening att här angiva
den unge siarens ställning och betydelse varken såsom
det ena eller det andra. Den, som tecknar dessa
minnesord, anser sig icke mäktig att på estetiska produkter
lägga kritikens måttstock; och ehuru gestalten av Ernst
Björcks sånggudinna torde vara lättare att återgiva än
de flestas, emedan hon ägde ovanligt rena drag och
genomskinliga former, så vilja vi dock lämna detta
arbete åt andra, som därmed äro mera förtrogna.
Min-nestecknaren har mer än en gång beundrat den unge
sångaren och hänförts av hans ord, då de framvällde ur
den omedelbara inspirationens djup; men mer än han
beundrat talaren och sångaren, har han lärt att älska
människan, och det är egentligen dennas drag han för
sin del velat återgiva. Av detta skäl kan han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>