Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Andra föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
ska väl, huru den uppfattningsform kallas, vilken
innebär nödvändighet. Det är tankens eller
begripan-dets form. Alltså: den lägsta form av självmedveten
uppfattning är känsla — klarheten är där minst,
så ringa, att man icke ens kan uttala sina känslor utan
endast sina föreställningar om dem —; den högsta
form av självmedveten uppfattning är tanke —
klarheten är där störst, så stor, att den innebär
nödvändighet.
Mellan dessa tvenne sfärer, känslans och tankens,
ligger nu en hel värld av uppfattningens gestaltningar,
vilka varken äga känslans dunkla rikedom eller tankens
klarhet utan i sig inrymma något av varje. Man kan,
om man så vill, med ett gemensamt namn kalla dem
föreställning a t, därföre att genom dem det
uppfattade föremålet likäsom ställes framför
självmedvetandet i tid och rum. Man måste emedlertid i detta
fall strängt fasthålla, att föreställning då icke är
detsamma som blott mening eller inbillning utan lika väl
kan vara uppfattning av ett ting eller en verklighet,
nämligen av sådant som är i rum och tid. — Genom
denna mellanliggande värld av mångskiftande
föreställningar måste självmedvetandet passera för att komma
över från dunkel känsla till klar tanke. Och i denna
övergång till, eller åtminstone närmande till tankens
ogrumlade värld består kulturen med avseende på det,
som vi kallat självmedvetande. Har nu denna
övergång till tanke med avseende på det ena eller andra
föremålet nått den punkt, att man med klarhet och
nödvändighet uppfattat icke allenast en sida av det
föremålet utan även flera och satt den ena i
sammanhang med den andra; då har man om det föremålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
