Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Andra föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUR OCH FILOSOFI
383
han sysselsatt sina tankar med den tillämnade
handlingen, nödvändigt för honom måste hava gjort saken
mera klar; och detta vill ju ingenting annat säga, än
att klarheten gjort honom mera fri med avseende på
hans handling. Tillräkneligheten håller nämligen
jämna steg med friheten.
Beror nu frihetens egentlighet i anseende till
formen på den grad av klarhet, varmed självbestämningen
sker, så är den lägsta frihetsgrad den, när
självbestämningen sker så, att subjektet därvid blott ledes av en
känsla; och den högsta frihetsgrad är den, när
självbestämningen sker, så, att subjektet därvid ledes
av en klar och bestämd tanke. Den förra frihetsgraden
kan kallas drift, den sednare i egentlig mening vilja.
Men mellan dessa bägge sfärer ligger ett vidsträckt
område, där självbestämning sker, utan att varken blott
den oklara känslan eller den klara tanken därvid är
förhanden, utan subjektet står överhuvud på
före-ställningarnes grund. Den på det området möjliga
frihetsgraden kan kallas begär.
Det är emedlertid att strängt fasthålla, att dessa
grader av frihet äro högre och lägre endast med
avseende på frihetens form eller sättet för hennes
framträdande, likasom känsla, föreställning och tanke
också endast med avseende på formen voro grader
av självmedvetande. Det kan mycket väl hända, om
man förändrar synpunkten och icke längre ser blott
på formen, att en människa, som ledes endast av känslor
och föreställningar och blott sällan höjer sig till en
klar och medveten tanke, är oändligt mycket mera
värd än den, som mestadels står på tankens
ståndpunkt. Så skatta vi det välartade och godsinta barnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>