Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Tredje föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
mig. Detta är också ett slags insikt och övertygelse,
men det är icke en sådan, som filosofien vill ha. Vädret
kunde mycket väl, såvitt jag kan förstå, hava varit
annorlunda; och att den ifrågavarande personen älskar
mig må vara huru sant som heldst, så kan det dock
aldrig med full evidens bevisas. Det ena är en faktisk
sanning, och det andra är föremål för min subjektiva
tro. Filosofiens eftersträvade vetande skall vara av
annat slag. Jag vet, att det hela är större än var och
en av sina delar ; jag vet, att två räta linier icke kunna
bilda någon figur; jag vet, att två sidor uti en triangel
äro tillsammantagna större än den tredje — ett sådant
vetande önskar filosofien vinna, en sådan visshet
eftersträvar hon. Hon eftersträvar den slags visshet, vilken
vi i det föregående kallat nödvändighet. Hon vill
kunna säga icke allenast: så är det, utan: så är det,
och det kan icke heller vara annorlunda. Vi erinra
oss, vad det med avseende på mänsklig utveckling
innebar att komma till en sådan visshetsgrad. Det
innebar att med avseende på den sak, om vilken det
för tillfället var fråga, vara kommen till den högsta
möjliga grad av självmedvetande. Att vara fullkomligt
självmedveten med avseende på en sak, det är att
hava fullkomlig visshet i den saken. Filosofien vill
alltså, med avseende på det, som utgör hennes
föremål, komma till den grad av självmedvetenhet, över
vilken man icke vidare kan gå.
Så vill då filosofien veta eller med nödvändighet inse.
Detta kan i sig självt icke vara något brott.
Matematikern opererar med nödvändiga insikter, och dömes
icke därföre brottslig. Men matematikern sysselsätter
sig, som man säger, med jordiska ting, och det kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
