Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Tredje föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUR OCH FILOSOFI
421
hon vill vara en vetenskap; huvudvikten ligger ej på
innehållet utan på formen. Hon är en frukt av den
teoretiska strävan efter insikt, vilken, när hon
genomströvat andra områden av realitet, omsider kommer
till ändlighetens gräns och säger: nu ville jag även
kasta en blick på andra sidan. Så skulle filosofiens
program lyda, under det att teologen rätteligen skulle
uttrycka sig så: nu måste jag även se en stund, annars
handlar jag blindvis. Men om dessa äro filosofens
och teologens olika huvudsyften, då måste därav följa
en betydlig olikhet i bägges metod; ty man begagnar
rätteligen olika metoder för olika ändamål. Teologen
begagnar sig rätteligen av den genaste väg, som står
honom till buds. Finner han en auktoritet, på vilken
han kan lita, så antager han den. Väl behöver han
pröva auktoriteten; men sedan han det gjort, och
prövningen utfallit till hans belåtenhet, så behöver
han blott fråga sin auktoritet till råds. Han är precist
lika viss på sanningen av det, hans auktoritet säger
honom, som han är viss på giltigheten av auktoriteten
själv. Är detta oriktigt? Långtifrån. Teologen
handlar lika riktigt som den, vilken själv icke kan räkna
eller icke för tillfället har tid att räkna, om han
råd-frågar en intresse-bok, huru mycket räntan blir för så
eller så lång tid på ett så eller så stort kapital. Det
är icke av intresse för räknekonsten han frågar utan
det är av intresse för resultatet, vilket han vill använda
i livet. Men så får icke filosofen göra. Samma
problem, med vilkä teologien har att göra, föreläggas
även honom. Men han har intresse för själva formen
eller sättet, varpå problemet kan lösas, oteh därföre
får han icke avfärda saken på det sättet, att han slår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
