Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Fjärde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
sin egen inneboende sanning. Sä bildar varje filosof
omkring sig en skola; och om det icke lyckas honom,
så säger man, att hans filosofi icke mycket duger till,
och han vinner icke äran av en plats i filosofiens
historia. Detta är ett bevis därpå, att man av varje filosofi
väntar sig, att hon skall kunna göra sig gällande hos
flere; och detta ser ut som om man antoge, att en
utbredning till flere människor vore en egenskap, som
låge i filosofiens väsende. Angående denna fråga anse
vi, att den nämnda utbredningen till flere eller
närvaron hos flere på en gång väl kan sägas ligga i
filosofiens väsende iden mening, att hon är något,
som filosofien för sin högre fullkomlighet fordrar,
men däremot anse vi henne icke ligga idet
filosofiens väsende, som uttrycker det minsta man av
en filosofi fordrar, det vars närvaro gör, att man kan
säga: nu är redan filosofi förhanden. Så snart en
åsikt om alltings yttersta grunder i självständig
tankeform är förhanden, såsom t. ex. hos en Thales eller
hans vederlikar, så säga vi: här är filosofi och ej blott
ett stycke eller ett element av en sig bildande filosofi,
och vi behöva för att säga så icke vänta därpå, att
Thales skall lyckas skaffa sig en Anaximander eller
någon annan till lärjunge. Men om en hos den eller
den enstaka personen förekommande lyftning till en
något högre ståndpunkt säga vi icke: detta är kultur,
utan heldre: detta är ett stycke eller ett moment av
en sig bildande kultur, och kulturen är förhanden
först då, när den nämnda lyftningen hos den ene finner
någon slags motsvarighet även hos andra; ungefär
på samma sätt- som man vid namnet odling icke gärna
fäster föreställningen om ett enda sädesstånd utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
