Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Fjärde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
det i den politiska världen stundom inträffar, att den
som är konung i det ena landet är undersåte i det
andra och tvärtom. Vilken är nu i kulturens rike
filosofiens rang? Man har understundom såsom bevis
för hennes obetydlighet framhållit den
omständigheten, att man så väl hjälper sig henne förutan; pngefär
på samma sätt som man så väl skulle kunna hjälpa
sig åtskilliga högt uppsatta personer — biskopar och
andra — förutan, och därav sluter, att de också äro
att betrakta såsom obetydligheter. Men detta sätt att
draga slutsatser är icke alldeles berättigat. Det, som
man minst kan undvara, är i detta livet icke det till
rangen och anseendet högsta, utan snarare tvärtom.
Minst av allt kunna vi i detta livet umbära det, som
hörer till kroppens nödtorftiga uppehälle, av det enkla
skäl, att när det tages bort, så försvinner för oss detta
livet och vi flyttas över till en annan existens. Mycket
lättare kunna vi i detta livets intresse undvara
åtskilliga bland själens lyckliga håvor. Vi se så f. ex., att
det mycket väl går för sig att leva här i livet utan heder,
under det att det alldeles icke går för sig att leva utan
mat. För detta livet är maten således oumbärligare
än hedern; men icke får man därav draga den
slutsats, att maten också är någonting högre och
dyrbarare än hedern, ty av den rättskaffens människan
fordra vi med rätta, att hon, om det så skulle
påfordras, heldre dör av svält än offrar sin. heder. Så är
det då icke något bevis för filosofiens låga rang, att
man så lätt kan undvara henne i livet, att utmärkta
män i nästan alla riktningar kunnat framstå, utan att
filosofien ingått såsom något egentligt moment i deras
uppfostran. Vi medgiva således mycket gärna, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
