- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
125

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristendomen såsom en kulturmakt (1877)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRISTENDOMEN SÅSOM EN KULTURMAKT

125

kalla ’kristendomens grundstämning i motsats mot varje
hednisk religion. När vi söka efter denna, inställer
sig imellertid självmant vid kristendomens sida en
annan religion, judendomen, vilken åtminstone i dess
frö i sig inrymmer det, som kristendomen såsom sitt
väsentliga innehåll omfattar. Vi vilja då tills vidare
taga judendomen och kristendomen tillsammans och
angiva ideras gemensamma grundstämning. Med all rätt
anse vi oss kunna vänta att träffa judendomens
grundstämning redan i patriarken Abrahams liv, visserligen
icke i den rikare och mera mångskiftande form som
sedermera hos en Moses eller någon av profeterna,
men också just för sin primitiva enkelhets skull lättare
att i ett drag framhålla och uttrycka. Hela den
gammaltestamentliga ekonomien ansågs också av
judarne själva, och det med all rätt, såsom en
utveckling av Guds förbund med Abraham, således ock,
ur subjektiv synpunkt betraktad, såsom en utveckling
av Abrahams religiösa liv. Men grundstämningen i
Abrahams liv var tro på Gud, d. v. s. förtroende till
honom. I detta avseende var han stor, en heros på
religionens område. Abraham trodde Gud, och det
var detta som räknades honom till rättfärdighet.
Grundstämningen i judendomens liv var således tro,
naturligtvis en sådan som drog gärningame efter sig.
Att detta samma även kan sägas om kristendomen,
behöver knappt påpekas. Vår Frälsares egen vanliga
avlösningsförmel var ju denna: din tro haver frälst
dig; gack med frid. Men vad är då denna tro?
Hebreerbrevets författare giver därpå ett svar: »tron
är en viss förlåtelse på det som man hoppas och
intet tvivla om det man icke ser» (Hebr. 11: 1).
Här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free