- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
154

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de hedniska religionsformerna (1878)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR

som har de högre andliga angelägenheterna om hand,
honom bör också allt annat inom mänskligheten
underordnas, och de helige skola besitta jorden även i
annan mening än en andlig. Så har den tibetanska
buddhaismen skapat en kyrkostat, vars överhuvud
Dalai-Lama, såsom en inkarnation av Sakya Muni,
härskar i dennes namn och med gudomlig
myndighet.

Den hinduiska religionen har vid sökandet efter det
guddomliga företrädesvis haft sin blick riktad på den
omständigheten, att det guddomliga skulle vara ett i
vidsträcktare mening allmänt, så att då det i alla fall
fattades såsom en naturkraft, var det i det hela
likgiltigt, huru denna kraft uppenbarade sig, om
såsom en frambringande, en uppehållande eller en
förstörande makt. Siva var lika gudomlig som Vischnu,
Vischnu som Brahma. Ja i viss mening var den
förstörande principen mer gudomligt välgörande än de
båda andra, emedan han var den, som uppryckte roten
och upphovet till allt ont, individualiteten; varför
också, i den mån känslan av denna världens elände
blev starkare, sivakulten inom brahmaismen blev den
förhärskande. Den hinduiska folkstammen hade
emellertid en släkting i en annan arisk stam, zendfolket,
omfattande baktrier, meder och perser. Även
zend-religionen upptager i sig en riktning liknande
den vi nyss funnit hos den hinduiska. Zendreligionen
fattar nämligen även det gudomliga urväsendet såsom
ett allmänt och mycket obestämt. Hon kallar det
Z e r u a n e A k e r e n e, det oskapade, alltomfattande.
Men vare sig att detta urväsen är att fatta i betydelsen
av den gränslösa tiden eller det allt behärskande ödet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free