- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
192

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de hedniska religionsformerna (1878)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR

genom Lokes list. Myten har därmed omtalat, att
den obetydligaste naturgåva, använd i det ondas tjänst,
kan störta den grundval, på vilken de nordiska
gudar-nes makt vilar. Hela naturen är nämligen icke
edsvuren att icke skada denna grundval. Varför? Balder
är den mänskliga renheten och oskulden, nämligen
den blott naturliga, den som består däri att aldrig
hava brutit mot den evige andens lagar, emedan man
icke känt dem: det är barnets oskuld, men denna
oskuld är ännu icke den rättfärdighet, som öppnar
portarne till Guds eviga rike. Endast denna
rättfärdighetens fromhet är det, som skall besitta jorden
och som alltså kan skadas av intet bland jordens! ting.
Denna fromhets ideal heter icke Balder: han bär ett
annat namn. Därför är icke heller Balder en
innehavare av all makt i himmelen och på jorden: ett
bland denna världens småting kan döda honom. Kan
Balder räddas ur dödsgudinnans boning? Ja, om alla
levande och livlösa ting begråta honom. Och det göra
de alla med undantag av en jättekvinna; men detta
undantag är nog att binda Balder vid Hels boning.
Även den jordiska naturen älskar oskulden och
begråter dess undergång; men ingen naturens gråt kan
kalla den begråtne tillbaka; ty hela naturen gråter
icke, i en av hennes dunkla vrår sitter en demonisk
makt, som icke kan sörja över oskuldens undergång,
enär det just är den undergången hon arbetar på.
Med andra ord: naturen, sådan hon nu är, kan icke i
sin helhet bliva oskuldens bundsförvant. Dessförinnan
måste hon förvandlas eller, för att tala mytens språk,
förbrännas i S u r t s lågor.

Detta är ett starkt uttryck för motsatsen mellan natur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free