Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Guds förhållande till världen (1884)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GUDS FÖRHÅLLANDE TILL VÄRLDEN
239
kan i den mänskliga utvecklingen finnas ej blott en
profan utan även en helig historia. Ty denna är
ej blott en historia om huru ett heligt allt mer
förverkligas bland människorna, utan också en historia
därom, huru den Helige själv leder människorna
framåt mot helgelsens mål, vilket han icke i sanning
kan göra utan att taga det ena steget efter det andra,
allteftersom människorna förhålla sig till hans frälsande
och helgande verksamhet, vilka mänskliga förhållanden
han visserligen vet förut, men vilka han i namn av sin
världsplan behandlar och använder, i den mån de
infinna sig. Den, som häri ser en ofullkomlighet hos det
guddomliga väsendet, utgår från ett
fullkomlighets-begrepp, som äbstraherar från givna förhållanden, och
han drives därtill genom den i grunden
hedniskt-aristokratiske tanken, att d e t m å s t e v a r a e n o f u
11-k o m 1 i g h e t att inlåta sig i växelverkan
med det ofullkomliga. Denna hedniska
aristokrati fann inom vetenskapen sitt första ontologiska
uttryck i Eleatismens enhetslära och sitt
kunskapsteoretiska i det platonska axiomet, att kunskapen rättar sig
efter sitt föremål, på ett sådant sätt att den högsta
kunskapen kan ha till föremål endast den fullkomliga
verkligheten, idéernas ovanskliga värld. Men
kristendomen är icke på detta sätt aristokratisk: den enligt
kristen måttstock fullkomlige är den, som förmår att
på det närmaste inlåta sig med det ofullkomliga för
att höja detta och bringa det med sig till ett bättre.
När detta fullkomlighetsideal tillämpas på Gud eller
av Gud införes i världen, blir det visserligen judarne
en förargelse och grekerne en galenskap; men det är
dock detta ideal, som här framtiden för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
