Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kosmologiska sympatier och antipatier” (1885)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSMOLOGISKA SYMPATIER OCH ANTIPATIER 243
domlighet, och så som man nu för tiden inandas
bakterier, så inandades man då gudomliga inflytelser.
Man låte t. ex. av Homerus införa sig i den gamla
helleniska hjälteåldems värld, och man skall snart
bliva så vand vid denna slags gudaatmosfär, att man
finner det alldeles i sin ordning, när man slutligen
hör talas om den gudomlige svinaherden
Evmaios. Och varför tillbådo människorna i dessa
gamla tider naturen eller världen? Till att börja med
och i hedendomens lägre former låg grunden till
denna tillbedjan i det människan överväldigande
intryck av kraft, som världsförlöppet i sina olika rörelser
innebär. Inför denna kraft kände sig människan såsom
förlamad, antingen nu kraften uppträdde såsom en
alstrande Brahma eller en förstörande Siva, och i den
mån hon märkte denna sin egen ställning, blev hennes
religiösa grundstämning resignationens. I de högre
formerna av hedendom kom människan däremot till
medvetande därom, att naturen i själva verket var
människan på ett särskilt sätt bevågen, världsrörelserna
voro ägnade att giva uppmuntran och stöd åt
människobarnets steg, då detta började att resa sig från
sin knäböjande ställning och gå med upprätt huvud.
I sådana religionsformer som den helleniska blevo
världslivets makter föremål för tillbedjan icke närmast
för sin överväldigande krafts skull, utan för den
vänliga sinnesstämning, med vilken de hjälpte människan
på fötter, när hon ville gå för sig själv; alldeles som
Paulus i Lystra blev tagen för en gud, när han åt den
lame mannen hade givit förmågan att gå. Huru glad
och ljus var icke denna tid, ett århundrade efter
århundrade fortsatt festfirande! Det var en ändlös offer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
