- Project Runeberg -  Skrifter / 5. Föredrag över Platon /
13

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PLATON ,

13

den frågan, vilket bruk Hellenen och Atenaren under
den förplatonska tiden hade gjort av dessa genom
naturen givna resurser. Och dock är denna fråga
framför alla andra nödig att besvara, om vi skola fatta
Platons historiska ställning. Den mänskliga historien
försmår visserligen icke att såsom förutsättning och
material taga emot naturgåvorna, men verklig historia
blir hon likväl först då, när fria och medvetna krafter
börjat sitt spel.

Dessa krafter hade i Hellas icke vilat intill Platons
tid. De hade arbetat med friskt liv, och efter
förgångna generationer var Platon kallad att med sina
samtida skifta ett rikt arv. Det kan icke heller nekas,
att han, själv icke fri från aristokratiska tendenser,
därvid gjorde gällande intelligensens och snillets
först-födslorätt.

Om det är sant, att i Hellenismen den mänsklige
anden kom till medvetande om sin upphöjdhet över
det blotta naturlivet, så är därmed också givet, att
friheten i och med detsamma fått sin rätt erkänd och
blivit en helig sak. Det är givet därföre, att friheten
just är det, som höjer människan över naturen. För
Hellenen måste således friheten bliva någonting
synnerligen dyrbart; ett starkt självständighetsbegär
utmärkte honom; han kunde åt detta hembära vilka offer
som heldst. Men det måste visserligen medgivas, att
friheten av honom ännu icke var fattad i sin djupaste,
personliga betydelse. Den. frihet, som Kristendomen
födde och som trivdes lika väl i slavarnes arbetsrum
som i härskarens gemak, var ännu icke Hellenens
egendom. Därtill var han ännu alltför mycket bunden
vid skrankorna av just det naturliv, över vilket han med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:34:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/5/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free