Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
PONTUS WIKNER
än den Sokrates hade menat, när han talade om det där
inre, i människans väsen förlagda, guddomliga. .
Om vi sålunda finna, att Platon i sin uppfattning av
filosofien står på Sokratisk botten i det avseendet, att
han i filosofien låter teori och praxis oskiljaktigt höra
tillsammans, ävensom däri, att han åt filosofien
upplåter ett särskilt område, den andliga och den eviga
världen; så få vi framför allt icke glömma, att hans
uppfattning av filosofien liknar den Sokratiska i det
tredje avseende, som förut är omnämnt, jag menar,
att filosofien måste vara vetande. Att någon annan
kunskapsform än vetandets, för filosofien icke dugde, det
var Sokrates outtröttlig i att visa. Det fanns väl
näppeligen någon man i Aten, bland dem som brukade
besöka gymnasierna, torgen eller pelargångarne, vilken
icke någon gång hade hört Sokrates kämpa för
vetandets rätt. »Tidigt på morgonen» — skriver Xenofon
(Memor. 1. 1, 10) — »besökte han spatserhallarne och
övningsskolorna, vid den tid då torget vimlade av
människor, var han där, och även de övriga timmarne
av dagen var han där, varest han väntade få
sammanträffa med de flesta människor». Vad ville Sokrates
med alla dessa människor? Han ville utur deras egna
själar hämta intyg på den sanningen, att sanningen
är vetande, och att vetandet är det enda, som riktigt
duger, vare sig i teori eller praxis. Denna Sokrates’
övertygelse om vetandets betydelse övergick från
honom till hans lärjungar i allmänhet och till Platon i
synnerhet, och Platon gav fullkomligt vetenskapligt
stöd åt denna åsikt om vetandet genom grundliga
undersökningar om kunskapens väsende och dräpande
kritik av dem, som i något annat än vetandet satte den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
