Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
PONTUS WIKNER
odödligas sällskap ånyo skall få betrakta den
överhim-melska världens ogrumlade sanning och
ofördunklade skönhet.
Det är, såsom vi se, en djärv fantasi’ som målat
denna själarnes historia. Om vi därutur ville
framdraga den filosofiske tanken, så möter oss då i första
rummet den bestämda förklaringen, att själen icke är
uppkommen och icke haller kan förgås. Den angivna
grunden är hennes karaktär av självrörelse, eller vad
vi skulle kalla självverksamhet, självbestämning, och
denna tillhör alltså själens natur. Vidare möter oss
en tredelning av själen eller kanske rättare en
tvådelning: något som styrer och något som styres —
körsvennen och de två hästarne. Alldenstund detta
tillskrives alla själarne, både gudarnes och de andres,
så är därmed antaget, att själarne, ehuru de äro eviga
i den mening, att ingen uppkomst ger deras tillvaro
och ingen förgängelse tager den tillbaka, dock icke
äro eviga i den mening, att deras väsen skulle vara evigt
förverkligat: deras evighet är icke den, vilken
Kristendomen tillskriver sin Gud. De hava någonting att
syssla med, och deras sysselsättning består egentligen
i att åskåda de rena idéernas värld, vilkas plats över
själva himmelen antyder, att de äro det högsta av
allt, som mänsklig tanke och aning kan nå. Huru
nära teori och praxis äro med varandra förknippade,
det synes även här. Själarnes’ hela verksamhet går
ut på åskådning, men denna åskådning utgör i och med
detsamma näringen för själens styrande del, en bättre
näring än nektar och ambrosia. Vidare finna vi en
skillnad mellan gudarnes själar och människosjälarne.
De förra äro allt igenom förträffliga, under det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
