- Project Runeberg -  Skrifter / 5. Föredrag över Platon /
92

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

PONTUS WIKNER

ledes har man varit mycket oense om den riktiga
anordningen av de skrifter, vilka efter den prövande
ut-mönstringen fått gälla såsom alster av Platons egen
penna. Med denna strid har sammanhängt en annan
beträffande ingen mindre viktig sak än själva den
egentliga betydelsen och syftet vid varje särskild skrift. I den
ena striden såväl’ som den andra hava sedan länge
tillbaka män äv utmärkt lärdom och tankestyrka
deltagit, och även den svenska vetenskapen har genom en
av sina målsmän sagt sitt ord vid denna strid.

Här är naturligtvis icke stället att lämna något
bidrag till dessa stridsfrågors lösning, även om
någonting sådant stode i vår förmåga. Det är icke heller
för vårt här fullföljda syfte av nöden. Det finnes
tillräckligt många skrifter, vilka oemotsägligen röja
ett Platonskt ursprung, för att vi för Platonismen i dess
grunddrag kunna anse oss äga erforderliga
kunskapskällor; och striden angående dessa skrifters innehåll
har mindre rört sig om, vad Platon sagt, än i v i
1-ket sammanhang och i vilket för tillfället
förhärskande intresse han sagt vad han sagt. Tillräckligt
många och tillräckligt klara drag hava vi av Platons
egen hand för att genom deras sammanförande kunna
framkalla för oss en bild av Platonismen, ochl det
är allt vad vi för tillfället behöva.

Det är sagt i föregående föreläsning, att filosofien
enligt Platon icke betyder en blott insikt, mer eller
mindre lyckligt anordnad, utan någonting vida mer.
Hon borde vara ett hela livet genomträngande, på
det eviga riktat vetande, eller, vilket blir detsamma:
hon skulle vara människans eget liv i dess högsta
gestaltning. Platon glömde icke att, när han själv ville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:34:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/5/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free