Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
PONTUS WIKNER
såväl för sin uppkomst som isynnerhet för sitt
besvarande en mera utbildad reflexion; och hon var
därföre icke den första med vilken filosofien fick att
göra, när hon skulle bestämma den yttersta grunden.
Även frågan om andlighet och kroppslighet berördes
till en början med mycket lätt hand. Man tog som en
avgjord sak, att om någonting finns, så skall det
någonstädes finnas, d. v. s. upptaga någon plats eller
något rum. Att detta togs för avgjort intill Sokrates’
dagar, det bör icke förundra oss, då det för ganska
många gäller såsom ett axiom än i denna dag.
Lättare var det både att observera och besvara frågan
om föränderlighet och oföränderlighet. Det var
nämligen observationen av den förra egenskapens
dålighet och den senares förträfflighet, vilken först väckte
till liv det filosofiska intresset. Det, som beständigt
förändras eller oupphörligen bliver, stämplar sig självt
såsom ofulländat, såsom något vilket icke kan uppbära
och betrygga sin egen existens och därföre behöver
en grund att stödjas på. Att denna grunden nu i sin
ordning icke får vara föränderlig, ifall han skall
duga såsom den yttersta, det faller nästan av sig
självt, då det ju var för föränderlighetens skull som
det omedelbart givna icke kunde uppbära sig självt.
Om grunden i sin ordning förändrades, så kunde det
ju hända, att han förändrades från att vara grund till
att vara icke-grund, och då vore det illa beställt med
.världsförklaringen.
Redan tidigt kom man således underfund därmed,
att av de två egenskaperna, föränderlighet och
oföränderlighet, endast den senare vore den yttersta
grunden värdig. Men lika lycklig var man dock icke i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
