- Project Runeberg -  Skrifter / 5. Föredrag över Platon /
155

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PLATON

155

då uppvisas, att det finns någonting, som alldeles
icke är kroppsligt, så skulle det då, om
förutsättningen vore riktig, alldeles icke vara verkligt; eller
om verklighet icke kan detsamma frånkännas, så är
förutsättningen icke riktig. Låtom oss nu gå till
erfarenheten för att tillse, om någonting ökroppsligt där
kommer oss till mötes. Det finns människor, dem
vi kalla rättrådiga. Vad vill detta säga? Att det hos
dem finns något, som heter rättrådighet. Är detta
en verklighet? Ja, ty det är något som genom sin
närvaro och frånvaro gör människan verkligen olika.
Den människa, som blivit rättrådig, är verkligen olika
mot vad hon var, innan hon det blev, och den verkliga
olikheten ligger i rättrådighetens närvaro.
Rättrådigheten måste då vara något verkligt som kommit till:
rättrådigheten är en verklighet. Men om
rättrådigheten ville väl ingen påstå, att hon är någonting
kroppsligt. Det kroppsliga är såsom sådant i rummet och
upptager av rummet ett visst mått, har den eller
den storleken; men icke har rättrådigheten någon
dylik storlek? I henne hava vi alltså påträffat något,
som är verkligt utan att vara kroppsligt, men då är
icke det kroppsliga all verklighet och således, såsom
ofullständigt, icke den sanna verkligheten, vilken alltid
måste vara fullständig.

Ännu ett. Det är icke nog därmed att det
kroppsliga såsom sådant är en ofullständig verklighet, jämte
vilken måste sättas en annan: det kroppsliga skulle,
åt sig självt lämnat, icke vara någon verklighet alls.
Platon nekar alldeles icke, att det kroppsliga är
verkligt, så till vida att det har del i verkligheten; men
själva verkligheten i det kroppsliga är själv okTopps-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:34:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/5/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free